Sanna Hansson

Gammal poesi kastad i ett hörn.

Kategori: Kaos

Dränker mig själv i rosa vattensjok, det är för sent att laga nu
En kropp blottad under vattenytan, allt som var så prydligt
De kan aldrig förstå hur det är
Transparent samvete, försöker att hålla mig ren
Till slut finns det inget kvar
Ångest, gråt är överflödigt
 

Kommentarer


Kommentera inlägget här: